nääää men ja ba

…va?

Annonser

cereal-recension

mina ögon svider och jag har längtat till sängen sedan imorse när jag vaknade. men mellan tiden jag gick upp och gick och la mig så har jag inte suttit många sekunder. men nu ligger jag i min gigantiska säng med nytvättade lakan och äter olika frukostflingor. för det är min nya grej! it makes me happiiii.

DE BÄSTA SMAKERNA: (visste inte att de hade så lika namn? det är inte alls samma sak! den första smakar lite som frosties fast inte lika schlabbigt och så känner man smaken av nötterna vilket såklart är ett stort +. den andra är som müsli ihopsatt till små kuber. alltså. hör bara!)
alltså aaaaaåååååhhhhh ❤

diagnos

har så mycket att skriva och skrika och säga och få ordning på. har aldrig känt den här känslan innan. jag vet inte vad som händer med mig, men jag tycks bry mig om allt som jag alltid har aktat mig för att nudda. och saker som jag bara aldrig kommit i kontakt i på samma sätt innan.
sitter och skakar med tårar i ögonen så fort jag ser halvtaskiga kommentarer på något av alla världens sociala medier, läser informativa, superkonstiga sidor långt inpå småtimmarna och går ut på långpromenader och pratar högt med mig själv bara för att försöka tänka igenom olika världsproblem och hur jag någonsin ska kunna lösa dem.

kan någon diagnotisera mig? jag är hundra seriös. jag är helt inmurad i alla världens synder och har liksom blivit uppenbarad om allt jag kan, ska, måste och kommer förändra. allt från att rädda en myra över vägen till fattigdomen i afrika och vidare till saker som redan är avslutade. allt.

var ju i covent garden med hippie-pripps (haha jävlar vad lökig hon måste va!!!! typ prips blå + hippie man ba ja jävlar ja). promenader i höstmörker. och bussresa i 30 minuter.

evighetspromenaden med två morgonpigga + nyfikna barn i höstsol en tidig morgon i oktober. åh herregud, det är så vackert att jag faller av stolen. är helt brutalt såld. och mina matintag slår allt (pst! den där tortillan på bilden slår allt i matväg ni någonsin ätit.)

2

Vad jag typ lever för:

Morgonpromenader i skogar och engelska villakvarter i finaste årstiden och finaste vädret tillsammans med podcast i form av Alex och Sigge, följt av gigantisk frukost och tvserier.

20121002-051141 em.jpg

20121003-110909 fm.jpg

det är väl okej

nu sover barnen och jag har tänkt att sova. det är fredag och klockan är halv 11 på kvällen och jag har faktiskt tänkt att gå och lägga mig väldigt länge. är_så_trött_hela_tiden. men imorgon ska jag ut så det måste jag vara pigg och så till. ska bli så kuuullttttt. wi. jaaaa.

hade inget att göra ikväll när barnen somnat och det fanns inget på tv och jag hade inte lust att socialisera mig på facebook direkt. så jag tänkte att jag skulle utforska allt i köket! sagt och gjort, testade varsin skål med alla olika frukostflingor (cookie crisp var roligast), chips och diverse yoghurt-efterrätter och ostar. DET var faktiskt kul.

och så kom jag på en sak. när jag var liten så var jag den som älskade sallad och oliver och soltorkade tomater och att köpa jävligt mörkt fullkornsbröd istället för vitt tunnbröd som alla andra köpte. jag tyckte inte om godis, (blev mätt och äcklad efter 3 bitar som jag åt under 2 timmars tid), chips och liknande saker som alla andra tyckte om, utan bönade och bad till mamma att vi skulle ha grönsaker och dipp istället för-att-det-är-så-mycket-godare-snälla-snälla. okej. visst.

nyss testade jag att äta frosties (kommer ni ihåg?) och det enda jag kan känna smaken av är hur jag som liten skitunge blev så hemskt äcklad av den söta smaken i någonting som inte alls skulle vara sött. tyckte jag. och nu när jag kom till london är det första gången jag ätit nutellamackor frivilligt. ganska äckligt men kul på något sätt.

och nu, såhär i dagens läge, är jag exakt likadan. fast helt tvärtom. jag älskar fortfarande min sallad och mina oliver och börjar hyperventilera när jag ser små kids som häller i sig socker i de mest konstiga former. jag vet inte vart jag vill komma någonstans, men jag antar att det är hälsofreaket i kombination med chokoholicen i mig som försöker vänja sig vid att världen är så jäkla brutalt äcklig på vissa sätt. och människors matvanor. men det är väl okej.

cardiac arrest

idag började jag dagen med att jogga i skogen (världens mysigaste skog men med gigantiska vattenpölar för tillfället) och fortsatte med att träna jillian michaels-grejer. (denna hemska människa alltså: http://www.youtube.com/watch?v=6hhzEBSGvtU). ganska enkelt men lagom om man inte orkar gå till gymmet eller snarare inte ha råd att köpa ett kort. har precis börjat på hennes videor, har kört 3 olika grejer i två veckor, och jag kör utan hantlar än så länge. men om man vill ha bra träning under endast 30 minuter några gånger i veckan så är det perfekt. hon har ju miljoner olika, men testa någon beroende på vad du tycker är kul typ.

åt standardfrukosten och standardlunchen och nu tittar jag på love actually med hårinpackningen kvar i håret och längtar till julen. hann aldrig få några julkänslor förra året eftersom jag kom hem från kina när julen var bra igång. och då var man ju fortfarande lite i extas efter alla kina-händelser så man fick inte plats mer mer eufori. typ.

nu är jag mest sugen på party och höst. wi ja.

det som tar upp min tid när jag inte lyssnar på podcast och dricker snabbkaffe

den senaste tiden (låt säga kanske 3-4 månader) har jag inte lyssnat på musik överhuvudtaget. jag som innan hade stenkoll på vilka artister som skulle släppa låtar och album och när detta skedde, alla möjliga personer som kanske hade remixat någon låt på deras nya album och även vad alla band och artister var på g med för tillfället.
nu: ingenting. får hela tiden reda på band som tydligen släppt ett nytt album för flera månader sedan, och det handlar ofta om band och artister som jag tidigare satt uppe en eller två timmar extra på nätterna för att bara-lyssna-lite-till på.

men. kanye west nya album. jiizzziz. har aldrig riktigt diggat (ordval: pik) honom överhuvudtaget. men. men. men. jag kan sitta uppe några några minuter extra för att bara lyssna på denna låten två gånger till. för att sedan återgå till mina underbara podcast. för podcast är simply det jag lever för när jag är ensam. och snabbkaffe.

retina


en tiondel av vad jag gjort den senaste veckan

20120923-115611 fm.jpg20120923-115619 fm.jpg

var i westbury och gick i berg och kollade på white horse-grej. de två små svarta prickarna är rosie och matthew hahaaa (alltså den lilla lilla lilla svarta pricken till höger som ser ut att kunna vara en sten. så högt upp var jag) / spontanköp

20120923-115625 fm.jpg20120923-115632 fm.jpg

+++ / tjo

20120923-115640 fm.jpg20120923-115646 fm.jpg

standardlunch / heldag i covent garden med prippan

20120923-115652 fm.jpg20120923-115658 fm.jpg

patisserie valerie. storleken på tårtbiten ser lite för liten ut här. SÅ GOD / en gatumusikant bara

20120923-062713 em.jpg20120923-062726 em.jpg

en liten stad med massa gamla byggnader. så fint. men man ser inte hur det ser ut alls såklart / covent garden

det finns INGET bättre än kyliga/soliga höstmorgnar i nya städer